Estelle Yogayama

Ger du får du tillbaka…

12 december, 2016

Var på Håkan Hellströms konsert i helgen. Jag har aldrig sett honom live förut och har knappt lyssnat på hans musik. Så fort jag berättade i min omgivning att jag skulle dit så märkte jag hur många reagerade mycket starkt och ville prata och berätta om vilken unikt känslosam upplevelse jag hade framför mig, hur fantastiskt jag kommer att tycka att det är. Eftersom jag generellt har en skeptisk syn till idoldyrkan blev jag istället lite orolig. Det är naturligtvis så att jag kan beundra människor och låta mig inspireras utav handlingar, konstformer, personligheter etcetera men just det där idoliserande och upphöjda förhållningssättet till andra människor bortom värdighet och sans, skrämmer mig. Kanske är det vad jag kommer att uppleva denna kväll, tänkte jag.

Jag hade fel och det var skönt!

Det var framförallt två saker som gick på djupet in i min kropp den här kvällen. Det ena handlar om respekt. Utan att veta är jag ganska säker på att det jag såg och upplevde den här kvällen var resultatet av otroligt genomarbetade två timmar, där varje liten detalj, varje ton, varje litet steg var noga uttänkt och utryckt med en tydlig tanke och riktning. Så pass genomtänkt och planerat att det kunde ge utrymme för spontanitet, för riktigt cool och kraftfull spontanitet kommer ur struktur. Att vara väl förbered, att inte ta andra människor för givet, att helt enkelt skärpa till sig, är bland den finaste sortens respekt man kan visa någon, tycker jag.

Jag är övertygad om att alla människor känner när de blir respektfullt behandlade och när de möts av någon som tar dem på allvar, då växer de och vill ge tillbaka. I den stunden alstras en slags energi, som en uppåtgående energispiral, vilket var det andra som slog mig denna kväll – energin!

Uttrycket ge och ta, är lite för slarvigt formulerat för mig. Ger du så får du, är bättre men inte så slagfärdigt kanske, fast egentligen är det bara ge, –  ge i frihet, ge kravlöst, ge utan förväntningar, så kommer det tillbaka ofta i kraftfullare form – en livsregel som är så tydlig ibland och som det är härligt när man vågar lita på. Det är ju också så man alstrat den där magiska energispiralen.

Spelar man tennis så vet man att det är mycket svårare att drämma till en lös boll än vad det är att slå ett hårt slag tillbaka om man får en hård snabb boll emot sig. Det svåra är att initialt få fart på bollen, för det arbetet krävs en extra skjuts av energi och någon måste börja! Den här kvällen var det Håkan och alla på scenen som tog första steget och drämde till allt vad de kunde och därmed var samspelet igång. Vi gjorde det tillsammans! Fint!

 

 

Du kanske också gillar

Inga kommentarer

Kommentera